Röra – åt vilket håll?

Av Jonas Hansell

Johan rörde motsols i tallriken med råa havregryn och mjölk. De äldre syskonen föredrog vanlig havregröt, men inte Johan inte. Han var nyss fyllda 5 år, och Morfar var hans idol. Morfar höll med Johan om allt. Speciellt när Johan sa emot någon.

”Pojken kommer att gå långt, han blir meteorolog på det där institutet i Norrköping, och lär sig allt om corioliseffekten”

Det där med råa gryn började på senaste Midsommarafton, då pojken vaknat före de andra på gården. ’Gyllenhammars havregryn’. Direkt i grötkastrullen blandade han grynen med mjölk.

Varför lyste det i ugnen?  ”Mamma brukar vrida på en av de där, och koka gröt”   Johan funderade på varför kokplattan förblev kall. Han vred åt andra hållet, då slocknade lampan i ugnen, men plattan förblev kall.

En stund senare, när storasystern Eva släntrade in i köket, åt Johan av den kalla grynblandningen med mjölk och socker. Direkt ur kastrullen.
”Men vad gör DU då? Du är allt min tok lustigaste lillebror!”
Johan skrattade, så gryn och mjölk flög ned på katten som satt på pallen bredvid.  Han var belåten, och berättade att han en lång stund rört motsols med träsleven.
5 åringen såg allvarligt på Eva ”Vet Du Eva? Jag ska bli matlagare när jag blir stor!”

Mamman gick i morgonrocken, direkt ut till brevlådan och hämtade ’Värmlandsbygden’.  Väl i köket, såg hon dottern pekande på sin lillebror. ”Titta mamma, han äter råa havregryn. Med massor av socker” Pojken såg än allvarligare ut. ”Mamma, den där på spisen, som Du vrider på är inget bra, jag har bestämt att den inte fungerar”

Johan brydde sig inte om att de skrattade, han tänkte på att röra motsols i tallriken. Grynblandningen gick till historien som den sötaste i mannaminne, åtminstone i Värmland. Den dagen stannade Johan med mamma i köket. ”Jag ska bli matlagare nästa år när jag är stor”. Sedan den morgonen blev det kall grynblandning till pojken.

Johan blundade, och drömde sig till Morfar i smedjan på Gammelvala. ”Johan, mitt liv hade vart ett annat om jag levt motsols.”  Morfar satte sig på en trebent pall, vid sidan om härden. ”Knut på Myra och jag, vi lärde oss allt om väder och norrsken, men när jag kom in på utbildningen i Norrköping, så vågade jag inte.” ”Knut däremot lärde sig att lågtryck roterar motsols på norra halvklotet. Och där bor vi förstår Du, i Värmland.”

Från smedjan på Gammelvala sprang Johan till grötköket, där mormor Margit stötte i havremjölet. ”Mormor, rör motsols, det blir lågtryck då!” 

Britta och Margit såg förundrade på pojken. ”Vad säger Du, lågtryck? Det är inte vidare bra”. De talade vidare om leverpastej hör hemma i en smörgåstårta. Britta strilade ned kokande vatten i skrädmjölet, och mormor stötte med trägaffeln. ”Stöta. Inte röra, varken med- eller motsols.” Hon drog sig till minnes ett samtal mellan hennes man och Knut, när de talat om nävgröten. ”Ska en inte röra åt något håll, då passar nävgröten vid ekvatorn, där corioliseffekten är noll.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *