Som en dröm

Av Anna Pettersson Nordwall

Jag vet inte vad Värmland gör med en egentligen, men något alldeles fantastiskt gör det. Det är svårt att beskriva det. Jag kan inte riktigt sätta ord på det. Det är så många ord jag skulle vilja beskriva det med, men när det väl kommer till kritan så får jag inte fram ett knyst. Det är bara så att det är Värmland, det är något man inte kan klara sig utan. Den vackra meanderformade älv som går i genom hela Värmland. Närheten till skog och mark. Naturen. Glada och positiva människor som går runt med samma tanke i huvudet och samma mening på läpparna: Allt ordner sej, åh gör det inte det så driter vi iet. Inga konstigheter där inte för det är ju faktiskt så, allt ordner sej.

Vi bor så att vi har naturen precis utanför husknuten. Den lummiga skogen. Naturens fina blommor och växtlighet. Rådjur, älg och diverse annat vilt som står och äter på åkern precis utanför vardagsrumsfönstret. Ja det är ljuvligt. Allt är så ljuvligt och problemfritt.

Jag har rest runt i hela Sverige. Jag har varit så långt ner i Sverige som Malmö och så högt upp som Boden. Jag har varit så långt västerut man kan komma och så långt österut som man kan åka, men nej, inget går upp mot vårt vackra Värmeland. Det är ju precis så som Anders Fryxell skrev i Värmlandsvisan: ”Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land! Du krona för Svea rikes länder! Ja, om jag komme mitt i det förlovade land, till Värmland jag ändå återvänder”. Jag själv kommer aldrig att lämna Värmland och skulle jag göra det så vet jag att jag skulle återvända fortare än kvickt. Hela Sverige är fint, men Värmland ja det är något speciellt.

Även om allt känns besvärligt i bland och alldeles fruktansvärt så vet vi ju alla här i Värmland att det ordner sej, hur knövlit allt än känns. Tack Värmland för att du finns och för att lilla jag, just jag, fick chansen att växa upp och bo här.

Tillbaka till den asfaltbeklädda väg jag brukar promenera på. Många gånger har jag stannat upp och bara andats. Jag har doftat, jag har lyssnat, jag har kännt. Jag vet att jag kommer att fortsätta att dofta, lyssna och känna, för det är ju som en dröm. En verklig dröm som jag alltid kommer att leva kvar i och även hoppas på att min familj alltid kommer att göra. Kolla ut genom fönstret, det finns drömmar som kan besannas och drömmar som verkligen är sanna redan nu.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *