Av Theres Wittgren
Att få vara med Cissi är lite av en ynnest, få förunnat. Åtminstone bland oss som är lika gamla som hon. Därför är jag alltid stolt när hon väljer att vara med mig och det gör hon ganska ofta. Det är väl praktiskt eftersom våra föräldrar känner varandra och vi båda vill vara i stallet mycket. Dessutom är det väl bra med en kompis som är lite sämre på allt. Lite fulare, lite tjockare, lite mesigare men ändå tillräckligt tuff för att hänga med på alla påhitt. Jag är inget hot, bara en praktisk skuggbild i alla lägen.
Vi står ute i stallets telefonkur och busringer. Inne har de vuxna fest. Ingen märker var vi är. Fia är tre år äldre än oss och ryktet går att hon har sovit i en bil. Jag är rädd för Fia och har aldrig tilltalat henne. Hon är inte ett dugg intresserad av mig, men hon vill gärna vara med Cissi. När vi stått en stund och pratat inne i telefonkuren säger Fia att vi ska gå in nu. Jag går först ut och då drar de snabbt igen dörren så att jag inte kan komma in igen. Jag ser hur de pratar och skrattar därinne. De ringer till någon också. Inne i kuren lyser lamporna upp dem. De är snygga och tuffa. Jag stirrar på dem men de ser inte mig. Jag vet inte vad jag ska göra men jag stannar kvar. Som alltid.
När de till sist kommer ut börjar vi gå mot dörren. Jag vill fråga vem de ringde till och varför inte jag fick vara med. Såklart fortsätter jag att vara tyst. Fia följer inte med in. Hennes föräldrar är inte med på festen och kanske hade det inte heller spelat någon roll. Jag återfår min bästa vän vid ytterdörren. Utan Fias närvaro finns jag igen.
Jag kan inte prata med killar men i smyg drömmer jag om att Cissis storebror Markus ska bli jättekär i mig och kyssa mig när ingen ser. Såklart blir han inte kär i mig. Jag vågar ju knappt säga hej. Ingen annan blir kär i mig heller. I Cissi däremot. När vi har varit på disco har hon alltid blivit ihop med någon.
– Du måste också ha en kille, säger hon. Vi ringer till David. Han kan nog bli ihop med dig.
Det pirrar i magen när vi ringer. Han vet inte vem jag är men kan tänka sig att titta på mig och svara sen. Vi cyklar till ishallen där han tränar och ställer oss utmed rinken. Jag har smutsiga ridkläder och det luktar häst från mitt långa hår. Cissi har bytt om och satt på sig blå kajal. Inne i ishallen pucklar killarna på varandra på isen. David och Cissi pratar själva.
– Jaså är det hon, hade han sagt. Nej, henne vill jag inte vara ihop med.
På morgonen möter jag Cissi i skolan. Hon kommer springande mot mig och skriker.
– Vet du! David ringde i går!
Hjärtat hoppar till. Han är kär i mig!
– Han ville vara ihop med mig i stället, säger hon precis så högt att alla runtomkring ska höra. Cissis ord sprider en svart sörja i min kropp. Ändå har jag inte ens vett att hata henne.
– Kul, säger jag. Och står kvar. Som alltid