Av Elisabeth Björkman
Minnen från Värmland före, under och efter Pandemin
Det började med att jag laddade hem foldern Om krisen eller kriget kommer, från MSB. Listan på nödvändig mat och andra förnödenheter var lång. Alltnog en flyttlåda inköptes där jag stuvade ner makaroner, snabbris, pulvermos, linser och bönor tillsammans med korv, tonfisk, grönsaker, krossade tomater, bär och andra matkonserver samt torkad frukt och svamp. Inköpen kompletterades med torrmjölk, mjöl, bikarbonat, äggpulver, kryddor, snabbkaffe, the, socker, bars m.m.
Så stod den där och tog upp plats. Ständigt i vägen. Jag hade ju även köpt vatten på flaskor och fyllde regelbundet en plastdunk med vatten. Ett måste var förstås hushålls- och toalettpapper, tvål och tvättlappar, I valet mellan att diska och skaffa engångsartiklar valde jag det senare.
En stor filt köptes för att kunna hängas över köksbordet och batterier och batteriljus införskaffades.
Men allteftersom dagar, veckor och månader försvann noterade jag allt oftare att alla basvaror med lång hållbarhet faktiskt fanns i skåp och skafferikyl.
Då beslutade jag att skrota min beredskapslåda med livsmedel!
Förrådet med livsmedel fylls på efterhand och konsumeras och potatis, morötter, lök och ägg köper jag av grannen,