av Charlotte Tollstén
morgondagen
vad väntar bortom detta?
bakom skogens mylla och bark
ett paradis för två?
ett paradis för oss alla?
ett paradis gömt undan tvivlen?
fria från kalhyggen och ensamhet
mjukt omfamnade av mossan på marken
drickandes från källan som läker och täcker över
morgondagen nalkas
och det syns ett litet hopp i horisonten
allt är glömt
tassar runt i slitna tofflor
jag är pånyttfödd
börjar om
börjar på nytt
gör om
gör fel
rättar till
skruvar isär
sätter ihop
tittar ut
tittar in
allt ter sig ju som igår säger du
men nej
detta är en ny chans
nu är nu
allt är glömt
strecken är dragna med tjock penna
skiten är kastad
sikten är klar
uret är uppvridet
och jag,
jag är en urvriden trasa
räddningen
i morgon ska jag skriva en dikt
inte i dag men i morgon
om livet som jag inte styr över
om styrkan som jag inte har
inte om kärleken och drömmarna
inte i dag
men en annan dag
ska jag skriva om kärleken och drömmarna som räddar mig
från mörkret
fallet
gropen
och återvändsgränden
som räddar mig
när jag är svag
tunneln
det ska ändras
bli nytt på något sätt
vi ska leva mer
vara fria
vara snällare
mot varandra
och envar
det har det sagts någonstans
kanske var det på teve?
eller stod det i en bok?
så nu gäller det att byta de onda tankarna mot goda
lätt som en uppvärmd plätt
bara byt
byt ut
tänk nytt
tänk klart och tänk fint
då går det vägen
då blir det bra
då blir det ljust där framme i den likgiltiga tunneln
då väntar guld och frid
för oss alla
för dig och för mig
åt var och en efter behov
och även din fiende ska med genom tunneln
amen